Författare: Richelle Mead

Böcker: Törst, Fruset blod, Skuggkysst, Löftet, Yttersta offret och Andens kraft

För alla er som gillar "The Twilight Saga" så kommer här ett boktips.  

Jag är väldigt förtjust i "sagan" men jag måste säga att jag sträckläste den här serien väldigt, väldigt snabbt.   Eller rättare sagt fyra böcker i serien. Tyckte dock att den fjärde slutade med en "cliffhanger" Och döm om min glädje när jag upptäckte att det nu finns sex böcker i serien. Kommer genast att beställa fortsättningen i den här serien. för den har varit grymt bra. Jag kan bara varmt rekomendera den till alla blodtörstiga läsare.    

Nu har jag gjort mina dagliga sysslor. Dammsugit huset och plockat och donat. Det har städats mer här den senaste tiden än vad jag har tyckt varit kul. Vadan detta?

Jo, jag har blivit småbarnsmamma på gamla dar. Mina små flickor är tre stycken vildkattsungar som vi räddade från att frysa som synden nu i vinter. Dessa små "gudinnor" som för övrigt heter Freja, Saga och Idun, sätter ände på hela huset. När vi fick in dem i huset för ungefär 6 veckor sedan så var det inte mycket med dem. Ja om man bortser från att de var bitska utav bara synden.De fräste och revs och bet som om deras mamma hade varit en kamphund. 

Sedan låg de små liven och tryckte bakom tvättmaskinen i en enda liten hög. De fräste och spottade åt en bara man vågade visa nunan inne i badrummet.

Nu har tiden gått och de små liven känner definitivt inte sig lika osäkra längre. Sakta men säkert har dessa små sötnosar förvandlats till husmarodörer. De hämtar sin livskraft bland mina fönsterblommor. Dessa stackars, inte ont anande blommor gör bäst i att huka sig när kisemisarna är ute på något osynligt korståg. Dessa korståg verkar ligga i något märkligt rullande schema. Mina gudinnor ligger underbart söta och sover nån timmes tid. Sedan börjar de röra på sig. Först sakta. Sedan i allt större hastighet och med en smidighet som vilken atlet som helst skulle avundats. Det är nu problemet börjar sätta in. För det första är de tre stycken så på något underligt sätt verkar de trigga igång varandra. För det andra är de bara smidiga när de själva vill det. Så om det är en blomkruka ivägen, tja, synd om den ju! När sedan olyckan är ett faktum, jag menar min olycka, är det precis som om de får slut på energin och återgå till att slumra sött.

Casino, våran äldre hankatt, har i jämnlikhetens tecken tagit på sig ansvaret som surrogatmamma åt de små liven. Det hör till saken att han är "tillsammans" med gudinnornas mamma. Detta kan ha påverkat honom till att medverka i den fars som utspelar sig i denna kattvärld.Till att börja med tyckte han att det var okej med en liten skara söta kattungar som välkomstkommite varje gång han kom in om dörren. Men denna glädje och kärlek började avta när han förstod att det låg mer i att vara surrogatmamma än att bara finnas till för dem. För det är så att varje gång han kommer hem så överfalls han nu av sötnosarna. Deras krav ligger i att de vill känna den ursprungliga tryggheten med mamma i närheten. För Casino innebär det att om han lägger sig ner någonstanns i huset så finns det tre stycken som vill amma honom.  Detta har medfört att han numera ligger och sover i hallen där det går att stänga dörren om honom. Han har dessutom börjat inta sina måltider där eftersom han inte har en chans mot all denna charm och får därav inget till livs själv.  

Hur som helst så kan jag inte säga annat än att de här små liven får mig att gapskratta rent primalt åt deras små upptåg. Ja, man kan till och med säga att de är som ett livselexir när de skänker sådan glädje, även om de nu har skapat en massa merjobb för mig.  

Men kontentan av det hela är endå att har man inte trygga sysselsättningar redan så skaffar man dem.

Hejsvejs!

Första inlägget/intrycket är alltid det som sätter sin prägel på vad som komma skall. Men får säga att jag måste få lite tid på mig att sätta just en prägel på min blogg. Jag har ofta fått frågan, -Vaför sätter du dig inte och börjar blogga om alla dina tankar och åsikter? Tja varför inte???

Nu sitter jag i alla fall här och försöker komma underfund med detta fantastiska mediala forum "bloggen", som får en att nå ut med både smått och stort runt om i vårt avlånga land.

Det har tagit en stund att komma så här långt. Det var ett riktigt pyssel att förstå sig på alla olika funktioner. Men men, alla barn i början och jag tror ju på livslångt lärande så varför inte se det som en bra grej. Något nytt som jag lärt mig idag.  

Jag tänkte försöka blogga lite varje dag om både ditt och datt. Ska försöka att inte trampa någon på tårna men kan inte alltid vara politiskt korrekt eller veta vad som är stötande för andra. Vill bara få ut mina åsikter om olika saker här i världen och så får folk ta det med en klackspark om de inte håller med. 

Jag återkommer senare när livets mer vardagliga sysslor har tunnats ut.