Jag försöker att se livet positivt allt som oftast. Hade jag inte gjort det så hade jag medverkat på min egen begravning för länge sedan. Men vissa dagar i livet är bara så nedrans tunga. Jag hade önskat att jag kunde gå ut och skrika så högt jag bara kunde så att jag kunde få ur mig alla bittra tankar och göra mig av med ilska, frustration och ren rädsla.  

Mamma sa alltid att hur man än vänder sig så har man rumpan bak. Ja, det stämmer ju inte bara bildligt utan även bokstavligt. Vi har fått uthyrt huset så då borde vi tjäna mer i månaden men det gör vi inte då Gubens inkomst har sänkts ytterligare.   Hur vi än räknar och räknar om och vänder och vrider på allting så är det ett faktum att vi inte klarar oss om vi inte får jobb. Jaja, jag halkar ju runt lite då och då på timvikariat men där finns ju en liten tråkig hake där också.. Rätt som det är så kan jag inte vara duktig och jobba för då har jag förbrukat mina 75 "deltidsdagar" Och då måste jag antingen tacka nej till vikariaten eller tacka nej till a-kassan.  Man blir alltså dubbelt straffad. Timmarna räcker ju aldrig upp till heltid och man är glad när det kan komma upp på 50 % också får man då känslan av att systemet hånar en...-Jasså du är utan arbete, kom så ska vi se om vi inte kan göra livet lite surare för dig......-Jasså, du har varit duktig och sökt jobb,,, kan du inte tvinga arbetgivaren att anställa dig anständigt så ska du veta att vi inte ställer upp på dig.

Alltså jag är inte en våldsam person men just nu har jag lust och skrika och slåss.. och inte nog med det jag har lust att slåss hårt. Synd att vi inte har en loge till vårt underbara lilla torp för då kunde jag satt upp en ordentlig boxboll elller sandsäck i bjälkarna. Så hade jag kanske kunnat avreagera mig på den.  

Inte nog med att man har bekymmret med ekonomin och uteblivna anställningsintervjuer. Dessutom ska barnen ha tykiga attityder. Jaja, jag vet om att det inte finns ett otacksammare yrke, i hela världen, än att vara förälder. Och jag vet att människor föds till att vara pragmatiska. Men ibland är det bara för mycket alltså. Jag undrar om de snart 24 åren som mamma börjar ta ut sin rätt. Jag vet att jag låter gnällig och missförstå mig inte jag älskar alla mina barn över allt annat . Men ibland blir det bara för mycket alltså..  

Så om jag vinner mycket pengar så ska jag köpa mig ett eget fjäll där jag kan gå upp och vråla i höga skyn när jag behöver få ur mig allt ur systemet.  

 

JOhanna W.

13 oktober 2011 23:48

förstår situationen till fullo. Som esamstående till 2 barn hemma och en sjkudom som gör att jag måste vara hemma ofta. Inte den bästa kombinationen.Man blir varken lyckligar eller friskare av pengar, men det skulle underlätta fan så mycket. Heja på dej.

Kram Johanna

http://minlupus.bloggplatsen.se

Christina

14 oktober 2011 07:03

Ja, Pengar är verkligen ett nödvändigt ont. Jag har inte höga krav, önskar bara att man får det att gå runt. Men på något vis vill ödet annorlunda. Jag satt som ensamstående till tre barn när jag pluggade till lärare.... Så avundas dig inte vet helt klart hur tufft det är. Men i min naiva hjärna trodde jag att de skulle bli lättare när man var två*småskrattar* Men vet ju att det alltid finns de som har det värre (kramar om) och att jag inte borde klaga. Än så länge har vi mat på bordet och tak över huvudet.

Kramar Tina

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Lördag förmiddag!!   Solen skiner klart och gör sitt för att jag ska känna mig lättare till mods. Det är förståss gnistrande kallt men det gör inte så mycket så länge ljuset lyfter upp dagen.     Jag får säga att nattens sömn är fantastisk.Jag...

Tjingeling!   Tiden går så fruktansvärt fort!!!   Det var några veckor sedan som jag skrev. Jag får kanske be om ursäkt för det men har helt enkelt inte haft ork att klä tankar i ord och sedan föra in dem här. Men nu kanske jag kan skriva någ...

   Dagens ros går till min chef som har jobbat häcken av sig för att jag skulle kunna stanna på skolan ett tag till. Han har lyckats och jag får några veckor till. Tackar för det! ...

Jag har jobbat i dag och det tröttar alltid lite extra när man är springvikarie. Man vet inte vilka elever man ska ha, eller hur man ska bli bemött. Dessutom har jag ju aldrig mina egna ämnen vilket gör att man måste låtsas att man är säkrare än vad ...

Tisdag i dag! Och jag kan bara konstatera att det är riktigt skitväder ute. Det är det här som gör att jag egentligen inte tycker så där våldsamt mycket om hösten. Det är kallt, regningt, blåsigt och för att inte tala om att det inte blir riktigt lju...